Att vilja något så mycket som jag ville för kanske 3 - 4 år sedan. Är otroligt. Att jag gjorde så mycket, "riskerade" så mycket för 4 ben, med mage, hals, rumpa, svans, näsa och en hel kropp på ungefär 400 -500 KG är helt galet. Jag tycker det är sjukt att jag gjorde allt som faktiskt jag var rädd för. Jag möte den "lilla" rädslan jag hade då.

Jag började på ett helt annat spår, när jag började kämpa bara få upp framhovarna och kratsa bort det översta smutsen i hoven. För att ge min ögonsten lite godis. Som jag egentligen tyckte jag behövde. Men jag gav det till henne. Jag hade faktiskt tagit framhovarna igen. Vilket var ett under för mig. 

För att jag skulle gå vidare med bak hovarna. Och inte bara lyfta eller klappa lite. Utan lyfta satt hoven kom upp kanske 5 - 10 cm i luften. Fick jag be min skötarponnys andra skötare, personen som hade varit skötare längre tid än vad jag hade gjort. Skötaren som egentligen gav mig inspirationen till att börja sköta. Och stå där jag står idag. Jag frågade henne om hjälp. Även hur mycket jag än tvekade. Så gjorde jag det. Hon gav mig bra tips och jag trivdes bra. Med båda andra skötarna.

Ja, mina dagar i stallet fortsatte. Beskedet om nytt stall kom, hästar gick och hästar kom. Bokstavligen. Hästar hann rymma. Men kom alltid tillbaka. Andra har försvunnit och nya har kommit. Speciellt dom sista åren, nu alltså. Men tillbaka till då tiden. 

Jag fortsatte att utvecklas i min ridning och min i min skötning. Tills den stora vändpunkten i mitt hästliv. Allt kom. Mycket hände och så... Fortsättning följer...

Jag var blyg, jag var rädd och minst?

Jag var super rädd för dom äldre tjejerna i stallet. Jag blev bjuden på skötargala. Mitt första år som jag var bjuden på skötargala. Jag blev bjuden av min ända kompis. Min fritidsledare. Mamma var med och hon tyckte klart att jag borde gå. Och där kom jag, satt på en stol, åt min mat för mig själv. Lekte lekarna med alla andra tills jag satte mig på min stol igen. Jag kommer inte ihåg speciellt mycket från den stunden. Men den känslan jag har kvar är ensam. Tills den dagen, som förändrade allt... Fortsättning följer....

Del 1: Här

Del 2: Här

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Kod för att importera min blogg till Nattstad: 1685980397 

HEJ DÅ BLOGGPLATSEN! Kommer trolgtvis inte flytta tillbaka. Eller ja... Skiva mer här. Alla inlägg och allt kommer vara kvar. Om ni inte desperat kommenterat o kommentarsfället att jag ska flytta tillbaka så.... Nu börjar vi på något nytt på natts...

Under den här tiden blir mina veckor väldigt enformiga... Jag pluggar, jag är med kompisar och jag är i stallet 2/veckan. Jag går ut och går med Wilma ibland också. Det händer inte mer. Och bloggen blir välsigt enformig eftersom jag heller inte har m...

Dagen har ju redan börjat, bloggen har visst inte vaknat ännu. Serrilst, finns verkligen inte mycket att göra en tråkig dag som denna. Kallt är de verkligen & har tillochmed träffat på lite hagel... Usch... Jag var ju i lill stan här om dagen... I...

Har drygt 50 sidor kvar in mkn bok nu. Ny städat rum och hat varit förbi lill stan en sväng och köpt godis mm. Hoppat studsmatta, varit ute en runda med Wilma. Men bara en liten runda. Känner mig ganska duktig och ganska fet. Så får hoppa lite stutts...