Direktlänk till inlägg 30 oktober 2013
Hazena är en c -ponny. Som jag var medryttare åt. Men hon vara bara en hyrhäst. Så 1 juni 2013 åkte hon hem till sitt sitt ridcenter. Hazena är och var en pigg och glad ponny. Hon var otrolig att rida och jag längtar tillbaka till den tiden. Så mycket att jag vet inte vad jag ska skriva.
Just nu har jag ingen medryttareponny, men denna terminen är tanke skolan ska komma lite förre, och jag rider ju 1 gång i vekcna och är i stallet 2. Så det får räcka under denna terminen. Sen har vi pratat inom familjen att denna terminen blir väl programträingar och sen till vintern några hoppträningar. Då jag VILL hoppa mer. Sen till kanske nästa termin att börja någon hoppträning, och sen kanske leta reda på någon ny medrytare ponny.
Åter igen till ämnet. Vem är Hazena, vad betyder hon för mig nu, saknar jag henne? Varje gång jag kollar tillbaka på den tiden, på gammla bilder, från början till slut. Egentligen börjar ju inte min medryttar tid där. Det hela börjar egentligen med min första medryttarponny. Jock. Han var en b - ponny, som rätt sagt inte kunde galoppera, inte bra iallafall. Han var svår i höger / vänster galopp. Kommer inte ihåg, men han hade en riktigt stark personlighet, och väldigt många bra egenskaper, han var riktigt scharmig. Men nu finnas han inte längre han travar i hästhimlen med sina kompisar där. Han blev slagen i hagen och avlivad. Tyvärr.
(Har tyvärr ingen bild på han nu...)
Sen kom Hazena. Jag hade abslout inga förväntningar. Från början visste vi inte vem det var, fören vi träffade några från samma stall som vi som sa att dom hade hittat en ponny. Jag blev så glad. Jag sökte på olika ridcenter osv och hittade en ponny som stämde. Inga förväntningar, bara ren nyfikenhet. När vi träffade henne första gången fick vi höra att hon var en väldigt glad ponny som älakde hoppa, hon var olika varje dag, arg till glad och envis. Provridningen gick okej, men vi fortsätt. Och jag och mamma, hade fortfarande inga förväntningar och helt enkelt trodde vi aldrig att vi skulle ha det som med Jock. Men i slutet var det riktigt jobbigt att säga hej då.
Jag vill tillbaka, jag hoppas jag får träffa henne igen snart. <3
Kod för att importera min blogg till Nattstad: 1685980397