Direktlänk till inlägg 28 november 2013
Alla i familjen mår inte så bra nu. Och jag tar illa upp, jag mår dåligt så fort jag tänker på det. Varje gång. Men varje gång gömmer jag tårarna. Och varje gång jag blir iriterad gömmer det. Det var länge se. Jag kastade i dörren och ALDRIG förlät samma timme. Timme! Nu gömmer jag allt och skriver här i stället. Ingen märler det! Förutom ni. Och det är ett sätt för mig att liksom komma över det. Sen skriver jag inte alltid när jag är arg eller ledsen. Det är också att folk säger att jag lägger press på mig själv. Och det kan jag visst göra. Men jag trivs så. Det eller inget. Jag har börjat försök skära ner. Men då blir det dåligt, då blir det inget. Så jag får väl lägga press på mig själv. Men det är då jag är som starkast.
Kod för att importera min blogg till Nattstad: 1685980397